Böcker utspridda över hela golvet.

En halvfull flaska vatten med ett russin som flyter omkring där i.

Gårdagens kläder i en total röra, blomstackare som skriker efter vatten och på lägenhetsinnehavaren i fråga ringar under ögonen. Det är den 3 december och det står redan klart att om det fortsätter på detta vis så kommer det att bli en skitmånad. Adventsstjärnan i fönstret signalerar julljus, harmoni och värme till människor som passerar utanför. Det pågår ett krig i min lägenhet. Det pågår ett krig i mitt huvud. Jag lovar mig själv att plugga mer. Jag ska äta nyttigare. Jag ska träna mer. Ringa mormor. Berätta för min familj vad de betyder för mig. Lära mig mer om världskonflikterna och försöka bidra till en bättre planet. Jag ska lära mig en ny sak om dagen. Jag ska bli en vinnare.

Trots de högst seriösa intentionerna sitter jag här drömmandes. I avsaknaden av dagsljus och i lappsjukans klimax är bilden av mig en drivare.  Så snart det blir vinter så kommer tankarna om att söka mig äventyr marscherande. Det är som en julrusch som sveper sig in. Vimlande, stressade människor som konsumerar för tillfredsställelse.  Köpstopp, medveten shopping, abstinens och behov. Det pågår ett krig mellan borde, kan, måste och vill. Skjuter motvilligt undan äventyrslusten, borde vinner rond 1. "123 saker (vad varje svensk bör veta)" på svt borde ge mig dagens vunna kunskap.

För tredje gången i dag kliver jag över kaoset på golvet för att kolla elementet .

Kan någon säga mig att i morgon blir en bättre dag?