Do you know (the ping pong song)

Jag har aldrig varit någon större fantast av tv- eller dataspel men aftonen framför Skellefte-sonens Xbox var väldigt underhållande. Kanske berodde det på sällskapet eller så är det faktiskt kul att spela spel. Sällan har det känts så bra att vråla ut "jag sköt dig!". Senaste gången måste varit när jag var liten och glasögonen var stora. Då spred jag skräck i grannskapet och förde en huligan-artad regim med ett fåtal trogna undersåtar. Tänk vad mycket man kan ändras med tiden. 

Numera är jag inte en utpräglad ledare, snarare en som följer och kommer skylla på "jag lydde bara order". Efter kvällens spelande vet jag nu att Rödpeppar är en hänsynslös mördare samt att både han och Skellefte-sonen gillar att smyga sig på sina offer och skjuta dem i ryggen. Vart tog gentlemanna-duellerna vägen? Varför görs inget spel där man förvaltar det arvet? 

Har ni tid över, kolla upp den svenske artisten John Holm. Mina tidigare kollegor flinade bara när jag frågade om de hört honom. De kände bara till någon John Holmes, om jag förstått saken rätt är de inte ens snarlika. "Den öde stranden" är en bra låt men ändå håller jag "Maria många mil och år från här" högre. 

/ d.ä.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0