Och Går En Stund På Jorden

I lördags var det festernas fest, närmare bestämt julfesten. Officiellt kallas den Juristernas julsittning. I folkmun kort och gott "julfesten". Det hela blev en bra tillställning med några mindre bra inslag. Egentligen kan man kanske säga att det var ett mindre bra inslag, ett resultat av bristande omdöme antar jag. Vad jag åsyftar var det "luciatåg" som alla hoppades på men som enligt aktörerna var ett "julspel". "Julspelet" var en märklig historia. De "manliga" aktörerna sprang omkring iklädda endast kalsonger, till vilkas glädje ställer jag mig frågande till, det mest sannolika alternativet förefaller vara individerna själva. Ett par av dessa "herrar" klädde sig i röda peruker, for runt och förde oljud som åskådarna inte kunde uppfatta. Antagligen eftersom aktörerna själva hade så pass roligt att det var svårt att göra rösterna hörda. De kvinnliga aktörerna verkade hålla sig mer i bakgrunden, såg inte ut att få särskilt stort utrymme men det kanske var medvetet.

Bland mina bordskamrater verkade de flesta ha svårt att veta om de skulle skratta eller gråta, vissa skrattade av ren nervositet andra somnade. Alla var eniga om att det var mycket behagligare ljudnivå under förberedelserna inför "julspelet", då var nämligen oroshärdarna annorstädes.
Nåja, efter regn kom solsken i form av Kung Triton. Tre gentlemän som förstod vikten av att leverera bra musikstycken till publikens glädje. Detta framträdande föregicks av att Jalapenomannen och Hästpojken, med bravur och i form av toastmasters, ledde ett bejublat "Hej jag heter Bengt".

På det hela taget var det ändå en lyckad kväll. Söndagen tyngre.

Idag har jag tagit sprutan. I sällskap med Slemmen, Onana och Hyllan vågade jag mig dit. Lite ont i armen nu. Väntar mig symtom i morgon.

/ d.ä.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0