Sports & Wine

I över två veckor har jag varit ensam. Tiden har gått ganska fort och det går rätt bra. Det är faktiskt inte så stökigt som man skulle kunna tro. Inga växter har dött än så jag måste få godkänt betyg.

En av mina laster här i livet är mitt närmast beroendeliknande beteende inför lösviktsgodis. Så fruktansvärt gott. Jag måste nog hålla Karamellkungen som bästa leverantör. Riktigt bra grejor. En fråga som jag dock ställt mig många gånger är varför de svarta winegumsen är mjukare än de andra färgerna? Någon vettig förklaring bör finnas. Vi snackar Basset's.

PM-arbetet har börjat. Jag har idag suttit på skolan och läst festskrift samtidigt som en Julmust avnjutits. Jag ska försöka förstå varför barn som bevittnar våld i hemmet inte räknas som offer för ofredande när någon som blir utsatt för exempelvis en spottloska räknas som offer. Med det menar jag inte att bagatellisera det senare men att som barn bevittna våld i hemmet måste ju räknas som minst lika traumatiskt. Ganska intressant är det i alla fall.

Ikväll började Champions League-slutspelet. United möter Inter. Jag kan inte riktigt förstå varför man på TV6 upphaussar kampen mellan Ronaldo och Zlatan. Dels är de helt olika speltyper och är i det närmsta ojämförbara på så sätt. Dels vet jag inte hur den jämförelsen ska gå till. De kommer inte heller mötas någon gång på planen eftersom de allt som oftast befinner sig på helt olika planhalvor. Men visst, en och annan tittare kanske lockas av linen "Ronaldo vs. Zlatan". Slutresultat 0-0.

Dags för Kenny Starfighter!

/ d.y.

Seger

Umeå IK - klara för kval till Div. II. Riktigt stort!

/ d.y.

Downtown

I fredags samlades vi några stycken på Schmäck för att fika, det var trevligt. Undertecknad fick en bok, allt en superhjälte behöver veta. Jag fick även en Spork, bestickens motsvarighet till MacGyver-kniven Victorinox. Sporken var grön. Den är fortfarande grön och kommer antagligen vara det för all framtid. Det kändes väldigt passande. Däremot vill jag förtydliga att initiativet till fikat inte grundades i något vinstintresse. Trevligt var det däremot. Tusen tack för trevligt umgänge. Jag gillar trevligt umgänge, det är klart att föredra framför otrevligt umgänge.

I lördags var tanken att studera lite hos d.y., det gick kanske inte jättebra men något rättsfall betades av i alla fall. Spårarn imponerade sin vana trogen med kompendier och analyser som fick övriga att häpna. Beundran är bara förnamnet. Senare blev det film, två stycken närmare bestämt. Det blev även en släng melodifestival och trummisen i H.E.A.T, Crash gav ett... bestående? intryck. Lite obehagligt var det minsann. 

I söndags var det så dags för match. Mitt i laddningen inför densamma kom det till min kännedom att ett gäng skulle till Äpplet innan för att plocka undan bingo-entusiasternas bord och stolar. Jag skulle dessutom vara en av dem. Gänget alltså, inte bingo-entusiasterna. Det hela gjorde att 7 spelare anlände nästan i Zacke-tid, det vill säga mindre än en halvtimme innan match. Matchen i sig slutade 4-4 efter att vi hade haft svårt att göra mål och spelat mer eller mindre dåligt stora delar av tillställningen. Synd.

Idag! Måndag! Äntligen! Jag gissar mig till att många trodde att jag inte skulle hinna fram till idag, men där gick ni bet. Ty idag var det föreläsning 10-12, härligt! Förmögenhetsbrott! La dolce vita! Rån, och andra former av olovliga tillgrepp står på schemat för den närmaste tiden. Snart måste jag få tummen ur och välja ett ämne till PM-skrivningen. Dagens höjdpunkt var ändå rean på Flott. Jag fann två par Edwin-jeans och en stickad tröja. En snabb ekvation får det ursprungliga priset till ungefär 3700 kronor, kanske mer. Det nya priset var mycket mer tilltalande för en student. Jag var nöjd! Sedan fick jag dessutom ett par strumpor i födelsedagspresent av Kii, det var också bra. Därefter fika bestående av latte och semla på Mekka. Det är inte omöjligt att plugg hädanefter kommer kunna genomföras på ett fik av liknande slag. Mekka är bra på så sätt att det finns ganska gott om plats men ändå avskiljt. Kanske är det så att jag nu efter förhållandevis intensivt fikande håller Mekka högre än Schmäck. 

/ d.ä.

Sellotape

Konsten att vara trevlig på beställning är en egenskap jag aldrig varit begåvad med. Det gjorde sig ännu tydligare idag under den så kallade "Juristens Dag" på Campus. Vissa är eller verkar extremt intresserade, vissa så intresserade att de till och med lyckas få banketten betald av en byrå (inte möbeln). Jag nämner inga namn, A2 ville vara anonym. Missförstå mig rätt nu, jag vet att den gode A2 är intresserad som få. Själv kan jag inte förstå hur han kan vara så intresserad så ofta, det fascinerar mig rentav. Det är en mycket positiv egenskap, nästan talang skulle jag påstå. En smula avundsjuka smyger sig lätt på mig när jag ser hur somliga kan vara trevliga, prata om ingenting och på så vis skapa en relation till den de möter. Idag tränade jag dock lite på det, var mer eller mindre tvungen faktiskt. Halva grejen med "Juristens Dag" är, i alla fall under tidiga terminer, att få så mycket gratisprylar som möjligt. Idag var Cederquist-väskan mest åtråvärd. Det krävdes dock hårt jobb för att erhålla en sådan väska. Uppskattningsvis 20-30 minuters nickande och inställsamma frågor. Just det där nickandet är något jag tränat på en längre tid. Har noga iakttagit hur vissa sitter och nickar instämmande trots att de egentligen precis som de flesta andra just hört talas om det läraren sa. De besitter ingen tidigare kunskap, då skulle de ju gladeligen redovisat den, ändå sitter de och nickar som att "ja, precis". Nåväl, den nickningen har jag nu lagt till min repertoar. Varje gång jag gör den dör jag dock lite inombords. Hoppas inte det syns utåt. 

När Cederquist-väskan var bärgad bar det av mot vattenfla... Lindahl menar jag. Där var det lång kö varför Mannheimer Swartling fick celebert besök istället. Den trevlige herren där berättade om deras verksamhet på sådant sätt att det lät riktigt trevligt att jobba där. En "språngbräda" och dylikt. Det jag kom att fästa mest vikt vid var dock "de första två åren är det mest fest". Det lät faktiskt bra. 

Därefter gick jag och pratade med åklagaren Jeppsson och kom att diskutera Grusgropsmålet lite. Han frågade vad jag trodde om utgången och när jag la fram min tes gjorde han en försiktig invändning. Nu ska ju tilläggas att åklagarna, till skillnad från jag, haft tillgång till hela förundersökningen och dessutom inte missat något ur förhandlingen. Jag anser det därför vara något ojämna odds. Vi diskuterade även målsägandebiträdets roll och de patos-argument som kom från det hållet. Av åklagarmyndigheten fick jag en penna och en linjal med förstoringsglas, det var fint. 

Slutligen en låt om kärlek, eller något liknande. 

/ d.ä.

Loneliness is better when you're not alone

Nu är jag ensam. Kanske är det därför detta blir ett relativt bittert inlägg. Tigern har farit en sväng till andra sidan jorden. Till värmen i Sri Lanka närmare bestämt. Hon ska volontärarbeta och hälsa på sin biologiska familj. Rätt häftigt ändå.

Igår startade melodifestivalen. Ett jippo som jag tycker blir sämre och sämre varje år. Igår spelades ingen bra låt. Emilias låt var väl helt okej men hennes stämma var inget att hänga i julgranen dessvärre. Var är nutidens motsvarigheter till ABBA och Herreys?

Kring 02:00 ringde det på dörren. Märkligt tänkte jag. Jag kollade ut genom titthålet och såg två uniformklädda personer. Det var två väktare som verkade lika förvånade som jag när jag öppnade dörren. Kanske förväntade de sig en fest som för tankarna till ett slagfält. De tyckte i alla fall att det spelades för hög musik och bad mig vänligt men bestämt att sänka ljudet. Jag hade spelat musik i max 20 minuter och musiken jag spelade var inte direkt Corona-dunk. Det var Royal Philharmonic Orchestra. Det kan inte vara varje helg väktarna blir uppringda för att någon spelar klassisk musik på för hög volym. Jag stängde av musiken och började fundera. Att väktarna hade gått fel var min första tanke. Jag tyckte själv inte att jag hade spelat så högt men samtidigt vet jag ju av egna erfarenheter att det hörs ganska tydligt vertikalt i dessa hus. Var det en granne som klagat eller hördes det ut i trappuppgången så väktarna hörde musiken när de patrullerade? De var inte alls otrevliga eller så men jag kan nog tycka att man kan få spela musik på en lördagkväll i ett studentområde men jag kanske lever i min egna egoistiska värld och måste kanske hitta andra sysselsättningar. Personligen skulle jag nog som granne först ringa på och be personen i fråga sänka ljudet innan jag tillkallar väktare men som sagt - jag lever ju i min egna värld. Det känns i all fall en aning ironiskt att jag aldrig fått klagomål förr och nu får jag det då jag spelar klassisk musik...

Snökaoset fortsätter. Hoppas det snöar lika mycket i fjällen! Vecka 10 har jag nämligen planer på att åka till Kittelfjäll. Här i Umeå får det gärna börja bli vår nu!

/ d.y.

How the West Was Won

Det är inte bara en Led Zeppelin-låt som fått det namnet. Även serien som i svensk tv blev känd som "Macahan" hade i original det namnet. Jag har återigen börjat kolla på serien, först ut pilotavsnittet på 2,5 timmar. Min favorit Zebulon Macahan har många sköna citat, här kommer ett urval: 

"räkna inte bävrarna förrän de är i fällan." (man kan tänka sig att citatet kan användas såväl av jägaren i vildmarken eller av den fräcke jägaren på Corona)

"han var ilsk som en grävling utanför grytet" (användningsområdet är obegränsat)

"jag dödar det jag behöver" (användningsområdet är teoretiskt sett obegränsat men bör noga dess lämplighet bör noga övervägas)

Slutligen en liten dialog när Zebulon letar upp en gubbe som dödat Billy Joe (Zebulons fosterson) och ska ge igen.

"Du är svår att döda Zeb!
Hur svår, lär du märka.
Hur visste du att jag var här?
Jag kände lukten.
Ska du ta mig med tillbaka?
Ja, liggande över min sadel."




/ d.ä.

Sugalumps

I morgon, onsdag, är det pizzabuffé på Scharinska 17.00. Ju fler deltagare desto bättre. Enligt Scharinska.se är det punkvecka och kanske bör man hålla det i tanke när man går dit? En form av punk-dresscode, om nu inte det i sig är en motsägelse. "ONSDAGSKLUBBEN & PIZZABUFFÉ
SEX PISTOLS TEMA MED KALLE BACKMAN
Det är 30 år sedan Simon John Ritchie (Sid Vicious) dog och vi hyllar honom såklart.
Och så är det även releasefest för boken Filten-
En utställning i tryckt format."

Kom som ni vill, helst någon form av klädsel dock.



/ d.ä.

One Headlight

Igår gick Super Bowl XLIII av stapeln. Jalapeno-mannen, formerly known as Demonen bjöd upp till uppesittarkväll. Tillsammans med Stekaren, Rödpepparn, d.ä., Skelleftesonen och tidigare nämnda herre fick jag ta del av en riktigt bra match. Avgörande var förmodligen Warner's felpass just utanför Steelers målområde vilket ledde till en interception, en 100 yardslöpning av en palt och touchdown åt andra hållet. Illa. Warner sov nog mindre bra i natt. Själv sov jag inte så dåligt men inte särskilt länge heller på grund av att matchen slutade strax efter 04:00.

Ett makalöst tungt ok försvann från mina axlar idag då tentan äntligen var färdigrättad. Delar lärarna inte upp frågorna och rättar sin respektive fråga samtidigt? Det känns som att det sättet bör vara det mest effektiva. Hursomhelst, nu är det klart och förhoppningsvis sitter kunskaperna kvar trots att de ej behövs på ett tag. Hoppas skolan nu lyckas bekräfta för CSN att jag är berättigad till pengar så jag får lite inkomster. 

Ikväll är det andra avsnittet av Advokaterna på tv. Riktigt intressant. Förmodligen ett program som minst hälften av vår klass ser!

Fick världens nostalgishot häromdagen. Jag satt och gled runt på Spotify och kom fram till en låt som jag inte hört sedan jag lånade "fassans" cd för uppskattningsvis 10 år sedan. En låt med The Wallflowers, Bob Dylans son, kan det bli fel? Här kommer ett smakprov med The Wallflowers feat. The Boss. Studioversionen är förvisso bättre men man tager vad man haver.


/ d.y.

RSS 2.0