Come Together

Basgrupperna är nu publicerade på Cambro!

/ d.y.

It's All About The Money

Dear Sir,

Thanks for your interest to my product! 

There are two prices for ICON:

MTO: 1200 USD
MTM: 1450 USD

In case of MTO you can specify your size, and I will make your shoes, if you wish to make it exactly to your measurements, I can send you a guide how to measure your foot, and this price contains a trial shoe (not suitable to wear just to try), what you will get by post.

Feel free to ask if you have more questions!


Bests,

Marcell Mrsan
Koronya Handmade Shoes and Boots
www.koronya.com

Antar att det får vänta lite. Blir nog någon (eller några?) beställning(ar) från Herring Shoes innan det blir verklighet med MTM:s från Koronya. Marcell har lagt upp flera videos på YouTube där man får se hur processen går till. Mycket intressant att se hantverk utföras på ett så skickligt sätt. I videon här nedan har han klippt hop flera videos till en för den utan tålamod. Märk väl att jag tidigare avhandlat min brist på tålamod, tydligen verkar mitt tålamod bara ohälsosamt kort när det är saker som inte intresserar mig. Innan tentan laddade jag däremot upp med alla Marcells videos. Då fanns inga gränser för mitt tålamod.


/ d.ä.

River Deep Mountain High

Jag måste säga att det känns konstigt att inte ha något hängande över sig. En helg helt utan förpliktelser så när som på en innebandymatch. Den hade jag helst sluppit såhär i efterhand. Förlust... United gick däremot upp i serieledning idag så helt nere är jag inte. Dessutom har handbolls-vm dragit igång så man ska inte klaga. Det enda man kan klaga på gällande handbolls-vm är att Ekwall jämt ska vara där i båset och störa spelarna. 

På måndag börjar straffrättsundervisningen. Jag har höga förväntningar. Hoppas de infrias. 

Sitter och ser på körslaget. Helt okej program faktiskt. Är väl inget fan av Snygg-Erik men han åker föroppningsvis ut. Wells will rock you.

/ d.y.

Infinity

Hur gick det här till? Efter tentan igår kom jag hem, lagade mat, åt mat, somnade ett tag och sen iväg mot BSBs korridor och förfest inför tentafesten. Så långt allt väl. Allt var väl även en bit in på tentafesten sen började det barka utför och slutligen pang! Dags för mig att bege mig hemåt. Vinglande hela vägen hem på min cykel, ett under att jag inte cyklade kull en enda gång. Vissa svängar som jag vanligtvis brukar vara extremt försiktig i gick igår kväll som en dans. Inga problem alls.

Väl hemma och i synnerhet idag har problemen däremot varit väl påtagliga. Inte lika roligt som de där timmarna igår innan 23-tiden. Passar på att be om ursäkt just ifall jag gjorde något dumt eller sa något sårande. 

Glädjande nog för d.y. spelades hans favoritlåt ett flertal gånger av DJ DJ.



/ d.ä.

Det är över nu

Här är jag. Tillbaka från de döda. Plugget har upptagit större delen av mitt liv de senaste två veckorna men nu är det ÄNTLIGEN ÖVER! Tentan är klar! Borta! Väck!

Den lycka som sprids i kroppen nu har inte funnits på mycket länge. Ikväll blir det tentafest. Tentasnack förbjudet. Tyvärr brukar något juridiskt spörsmål ändå framkomma under kvällens gång. Undertecknad är inte alltid helt oskyldig. Jag ska tygla mig denna gång. Kod grön ett bra tag framöver nu. Inför nästa termin som för övrigt börjar på måndag har jag lovat mig själv att bli mer organiserad och inte göra allt i sista sekund. Det löfte har jag gett mig själv mången gång förr utan att det gett någon verkan. Detta gång är det allvar. Jag hoppas det i alla fall.

Tagga tentafest nu!

/ d.y.

Soul Shakedown Party (Gästbloggare Peson)

Det är mycket nu. Tentan stressar och pressar mina kära vänner. Själv har jag den farliga känslan att det löser sig. Jag skulle vilja påstå att jag är onödigt lugn, som motsats till flertalet individer i klassen som med en fanatisk manövrering endast har ett stort AB i sikte. Jag tror inte att man blir lyckligare över ett AB men å andra sida har ett betyg av ädlaste valör en viss inverkan på framtida lycka, allt i Darwins anda. Med AB eller ej så vill alla umgås med personer som är lyckliga. Lycka har nämligen den förträffliga egenskapen att den smittar av sig, men tyvärr gäller det även det motsatta. Därför undviker vi gärna olycksaliga personer och en segregering mellan lyckliga och olyckliga uppstår. Genom detta skapas små kluster av lyckliga individer där olyckliga ej äger tillträde, inte uttalat men ändå med en strikt tillämpning. Nu värnar jag mycket över det kamaraderi jag har bundit så jag ska inte gå längre i detta resonemang men jag vill bara framföra att sällan är jag så lycklig som jag är efter en tenta. Lycklig kanske är lite starkt men sällan är jag så glad som efter en tenta. Då träffar jag mer än gärna alla i klassen på en vild tentafest där jag blir smittad av andras glädje över att nu är det förbi. Kanske kan även den olycklige på detta sätt bli lycklig? 

Jag måste erkänna att jag halkat efter lite i bibelstudierna. För att vara helt sanningsenlig bör det nog sägas att det inte blivit några alls. Jag är visserligen konfirmerad men det var mest en anledning till att få åka på läger med kompisar. En möjlighet att obefogat få lite dyrbara presenter är även det en faktor som inte ska förglömmas. Trots (eller på grund av) min bibelokunnighet måste jag fråga mig varför de tre vise männen kallas ”De vise männen”. Av vad jag har förstått så såg de något stjärnfall på himlen som de raskt beslutade sig för att följa efter. Vilken normalbegåvad människa börjar följa efter en stjärna?  Möjligtvis ett beteende av en enfaldig men det vittnar åtminstone inte om någon större visdom! Och vem får för sig att slumpmässigt ge bort guld, rökelse och myrra till en nyfödd unge? 
Så hur blir man en vis man? Var detta ett självtaget epitet? Tillsynes verkar de varit tre charmanta grabbar som planlöst drev runt i öknen från husfest till husfest. Då kan man förvisso ha stor användning av myrra som var den tidens ”oil of olay” för de välbärgade, följaktligen kunde denna produkt även användas som glidmedel. Rätt soft att ha massa cash, röka och glidmedel när man är på resande fot. Man skulle kunna säga att de var lite av dåtidens George Michael. Mannen som blivit gripen tvetalet gånger på offentliga toaletter. Ena gången för att ha blottat sig framför en polis och andra gången för knarkinnehav. Om det är denna typ av män som enligt bibeln är ”De vise männen” så har kristendomen starka trovärdighetsproblem, samtidigt skulle detta innebära jag plötsligt skulle känna viss sympati för denna religion. Som ni förstår lämnar mina bibelkunskaper mycket att önska och man kan undra varför. 

Imorgon är det tenta och framförallt TENTAFEST! Då ska vi lyckliga samlas och låna lite av filosofin från kristendomen, vara lite som ”De vise männen”! Festa som George Michael! Rock’n’roll! NUUU ÅKER VI! 

Dagens lapp: 
Pippis mamma är i himmelen! Var DIN mamma är vet jag inte! Men hon jobbar inte här! Plocka undan efter DEJ!” 

/Peson

(Get Off Your) High Horse Lady

Få saker gör mig så irriterad som fula grejer på en innebandyplan. Allra helst sådana jag själv utsätts för. Det är sällan jag blir uppriktigt förbannad men just där och då tappar även jag, ibland, den där spärren jag annars brukar ha. Idag var det träning igen, jag spelade back igen. Det var kul. Förvisso spelade jag i en riktigt bra femma vilket så klart underlättade saken oerhört. Nåja, det som ni, av de inledande raderna, kanske förstår lever kvar efter träningen är de två fula (möjligen må jag vara aningen partisk i min bedömning) tacklingar jag fick i ryggen. Alltså, det är inget konstigt att åka på någon sådan då och då. Även den bäste kan hamna lite snett i en närkamp. Det irriterande är när man ser att en viss individ gör samma fula grejer upprepade gånger. De två tacklingarna jag fick var alltså av samma individ, denne brukar även göra liknande grejer ganska ofta. Det hela verkar vara resultatet av någon sorts frustration beroende på andra tillkortakommanden. Jag förstår dock inte varför andra ska behöva lida för dem. 

Idag har Moderaten och jag skrivit ut en massa papper inför tentan. Det gick, efter vissa problem med skrivare nummer 7, ganska bra. Förhoppningsvis är allt utskrivet nu. Antagligen lär jag hitta något i morgon som kan vara bra att ha med. Då står mitt hopp till A2 och dennes laserskrivare. A2, han har grejer han. 

Nu har jag lagt ner pluggandet inför tentan på torsdag. Det blir nog inte bättre än så här. Det får bära eller brista helt enkelt. I morgon eftermiddag/kväll blir det pizzabuffé på Scharinska. Denna gången ska jag inte köpa den dyraste ölen. Det får duga med någon mer, precis.

Nu orkar jag inte skriva mer... eller så har jag inget mer "vettigt" att skriva. 



/ d.ä.

Telephone Blues

D.y. hade lagt beslag på "Hanging on the Telephone" en titel som kanske passat bättre till detta inlägg. Däremot bör inte denna titel vara på något vis missvisande då jag inte blev direkt glad av att sitta i telefonkö i 40 minuter. Vem har kommit på att det är en bra idé? Bättre att ha det som Vårdcentralen (i alla fall hemma, har ingen erfarenhet av någon annan som tur är) och tydligen SAS. Då får man ringa och kanske beskriva sitt ärende och därefter ringer de upp när de väl har tid. Det är service minsann. Service är inte att låta någon sitta i telefon i 40 minuter, få höra "ditt samtal är fortfarande placerat i kö, vi gör allt för att besvara ditt samtal så snabbt som möjligt". Inte nog med att det tar lång tid, alltmedan tiden går blir jag mer och mer övertygad om att de inte alls gör sitt yttersta för att besvara mitt samtal "så snabbt som möjligt". Snarare blir jag övertygad om att de fikar eller tävlar om vem som kan vänta längst utan att besvara ett samtal. Väntar ut varandra... så måste det vara. 

Idag har jag lärt mig lite tror jag. Förstått lite i alla fall. En liten, liten pollett trillade ner. Kanske inte hela vägen men åtminstone en bit på väg ner mot dess slutgiltiga destination. 

Mitt konversationsprogram på datorn funkar inte, det vill inte logga in mig. Egentligen är det nog ganska bra, jag behöver verkligen inte mycket distraktion för att få upp ögonen för något annat än det jag borde göra. Flera gånger har jag påstått att min koncentrationsförmåga är på en treårings nivå. De som spenderat lite tid med mig vet nog att det inte är någon överdrift. Ibland verkar det snarare vara en underdrift då jag kommer på mig själv sitta jollrandes och drömma mig bort till något land, långt, långt borta. 

D.y. kör dubbla pass. Det kanske snarare är så att han kör ett pass med en ganska lång uppvärmning. Under uppvärmningen består stor del av att förklara saker för, ja vad ska man säga, mindre pålästa? Mindre begåvade låter inte alls lika bra och jag vill ogärna tro att så är fallet. Återstår att se hur långt d.y:s tålamod räcker. Kanske räcker det ett par dagar till.

JF-innebandy i morgon. Det råder stora tvivel rörande mitt deltagande. Man skulle kunna säga att chansen är obefintlig. Fokus just nu är på studier (och bloggande) samt någon innebandyträning (inte JF) då och då för att rensa huvudet. Förhoppningsvis rensas endast onödigt vetande bort. Tyvärr, om jag känner mig själv rätt, ligger allt onödigt vetande kvar och tar plats. Onödigt var ordet. 

/ d.ä.

Vi Var Bara Pojkar

Jag har inte många minnen av att jag någonsin pluggat mycket. Ett fåtal saker vet jag att jag pluggat. Under lågstadiet var det multiplikationstabellen som skulle präntas in, väl till provet vill jag minnas att jag endast hade multiplikation i huvudet. Provet, å andra sidan, hade inte mer än ungefär 1/5 multiplikationsuppgifter. Behöver jag skriva hur mitt resultat såg ut? Det andra jag kommer håg att jag pluggat var engelskaglosor. Det minns jag lika väl att jag slutade göra i sjuan då vår lärare ändå var tråkig. Sedan dess kommer jag inte håg att jag studerat mycket alls. Varje gång våra lärare säger "glida på ett bananskal" känner jag mig extremt träffad. Lite dåligt samvete har jag väl över det också stundtals. Undrar om det är mitt ö-temperament som gör sig påmint, "varför göra idag, det du kan göra i morgon?" Förhoppningsvis kan jag ändra på mig till nästa termin. Men hur många gånger har jag inte tänkt så? Hur många gånger har det blivit så?

Idag har jag varit i Örnsköldsvik. Innebandymatch. Samling vid Gammlia 13.25 hemma igen ungefär 20.15. Kändes lite ovärt. Dels för att vi förlorade matchen med uddamålet. Dels för att jag bara spelade en period. Idag dessutom på en ny, eller snarare nygammal position. Back. Vår femma spelade 1-1. Förstafemman spelade 0-3, och andrafemman spelade 5-4. Ett mål gjordes även i power play. Ö-vik IBF vann följdaktligen med 8-7. Tungt är bara förnamnet.

Ingen mjölk hemma, det vill säga ingen Oboy. Det får bli öl istället. Kanske en sängfösare innan sänggående också. 


/ d.ä.

I Want To Love You Tender

Det är något utöver det vanliga vad gäller musik och kultur från våra grannar i öst. För några år sedan såg jag den så kallade "finska discoskolan" som verkar ha visats på finsk tv:s motsvarighet till SVT:s UR -program. Det var en upplevelse utöver det vanliga må jag säga. Flertalet steg i skolan är svåra att genomföra med den grace och elegans instruktören visar prov på. Tro mig, jag har försökt. Likväl verkar jag vara flera år ifrån den fantastiska nivån. Hans klädsel är en blandning av smakfull cricket-spelare och en inte lika smakfull karaktär ur Saturday Night Fever. Det är lite "det-är-inte-hur-gammal-man-är-utan-hur-gammal-man-känner-sig" över honom.

Idag har jag, moderaten och d.y. tentapluggat igen. Eller jag kan inte påstå att jag pluggat så mycket, de övriga deltagarna var som vanligt mycket mer engagerade. Jag har svårt att förstå hur jag funkar. När jag kommer till skolan är jag trött och har i regel inte ätit något då jag haft bråttom på morgonen (ofta pga min trötthet), jag är dessutom, numera, ofta sen. När jag sedan sitter där har jag svårt att koncentrera mig. Efter en stund blir jag hungrig, då kan jag inte koncentrera mig, sen äter jag efter det kan jag inte koncentrera mig. Sammantaget, jag kan inte koncentrera mig. 

Till min stora glädje har jag, istället för att plugga när jag kom hem, hittat ännu ett guldkorn ur våra grannar i östs aldrig sinande skattkista. Även denna gång får man se prov på oväntade danssteg, personligen ser jag den manlige solistens steg runt 2:18 in i klippet som allra högst avundsvärda. Hyvää!

/ d.ä.

Unchain My Heart

När jag kom innanför dörren igår låg ett brev och väntade. Ett inkassokrav närmare bestämt, detta trots att jag betalat den fordringen kravet åsyftade. Högst beklämmande tyckte jag och eftermiddagen var därefter mer eller mindre förstörd. Vånda, jag ansåg mig, självfallet, inte ha gjort något fel. Visserligen, jag betalade en dag för sent och det var helg. Men å andra sidan var det som sagt helger och grejer, vem skickar med gott samvete ut inkassokrav då? Idag ringde jag till dem, då var allting i sin ordning. Det var de som gjort fel. Kanske skulle jag försöka med en skadeståndstalan enligt 18§ Inkassolagen? Visserligen bara en dags plåga men ändå uppenbart lidande. Tyvärr verkar det vara så att Inkassolagen ska tillämpas endast i komplicerade fall till vilka min situation kanske inte härrör. 

"Som framgår av det nyss återgivna uttalandet under förarbetena kan emellertid någon helt fast avgränsning av området för skadeståndsskyldigheten enligt inkassolagen inte göras. En försiktig utvidgning av skadeståndsansvaret utöver det centrala tillämpningsområdet kan i vissa fall te sig motiverad."  - NJA 1985 s143

Kanske kan det nu te sig motiverat? Ett inkassoföretag kan ju inte skicka ut inkassokrav när fordran redan är reglerad. Det är i mitt tycke nästan som att spela lotto. Gemene man får ändå anses vara orolig över att hamna i trubbel med inkassokrav och betalningsanmärkningar och sådant tråkigt som kan komma därav. 

Så, något annat. Idag har vi tentapluggat, räknat en massa. Jag är inte riktigt vass på det där. Så fort det kommer siffror på tal (haha) så blir min koncentrationsförmåga än mer likt ett barns än i vanliga fall. Därför var det kanske inte så bra att jag höll i pennan och fick kladda på whiteboard-tavlan. Fast resultatet var ganska fint. Starchild, the Demon, Spaceman och the Cat. Alla fick de vara med. Återstår att se om någon respekterar det "låt stå" jag la till. 

Till min stora glädje har jag dessutom fått ersättning för min resväska som blev försenad 10 timmar vid resan Umeå-Kalmar. Idag verkar vara en annorlunda dag nämligen en bra dag. Men det kan ju (och brukar) ändra sig ganska snabbt. 

/ d.ä.

The Gambler

Ordvitsar, roligt, klämkäckt men är det förunnat göteborgare? Om jag drar dåliga ordvitsar, vilket jag också säkerligen gör, blir jag bara en dålig "ordvitsare". Om jag däremot drog lika dåliga ordvitsar men var från Göteborg, skulle allting då vara ursäktat? Enligt minst en göteborgare är så fallet. Man blir per definition en bra "ordvitsare" om man är från Göteborg, det har inte med ordvitsens kvalitet att göra. 

Jag är tillbaka i Umeå igen. Planet landade 0930 ungefär, på skolan 10.00, fortfarande kvar på skolan men min hjärna har gått in i ett stabilt viloläge sedan en timme tillbaka. Istället sitter jag mest och ser dum ut. 
Vill man äta prisvärt är dagens tips Fantastisk Grill! Gubben där har dessutom den goda smaken att bara lyssna på 80-talsmusik.
Snart har jag inga pengar kvar alls på det Unibet-konto jag startade, lite smått i onödan, alla givna matcher jag satsar pengar på blir till storförluster. Skräp!



/ d.ä.

Åre


Hemma från Åre. Resan blev lite av ett studiebesök kändes det som. Jag fick uppleva en helt annan kultur. Mina fördomar om en ort fylld med stekare blev infriade med råge. Det var champagne, Canada Goose, smink, Burberry, uppvikta kragar. Det var stek helt enkelt. Roligt hade vi i alla fall även om vi kanske inte riktigt passade in alla gånger. Hur var det med kändisarna då? Jo, Jesper Blomqvist och Adam från Adam & Eva gled runt där i byn. Den senare nämnda kände jag knappt igen. Förmodligen en halvmeter längre och betydligt skäggigare än då han spelade i barnserien. Föret i backen var mindre bra. Fruktansvärt isigt och långa köer. Mycket beroende på att skutan inte var öppen. Inför nyår hade vi inte planerat så mycket. Vi hade inte något förköp till "Bygget" vilket verkar vara det ställe "där det händer". Vi hamnade till slut på Country Club vilket egentligen verkar vara någon klubb för medelåldersmänniskor men majoriteten var, i alla fall denna kväll, i vår ålder. Åre känns inte riktigt som fjällen. För mig är fjällen en stuga, massor med snö och sällskapsspel. Detta var något helt annat. Inget ont med det menat men fjällens "myskänsla" ligger ganska långt borta men i ärlighetens namn är det inte därför man far till Åre. Lyckades dra på mig en rejäl förkylning men den börjar gå över nu. 

Vilan är över. Tentaplugget har satt igång. Hemtentan är snart klar. Bara någon lite halvklurig frågeställning kvar att reda ut. 

Nu är vi på gul!

/ d.y.

An Der Schönen Blauen Donau

Usch... jag rakade bort mitt skägg igår, tänkte jag skulle vara "fin" inför det nya året. Gynnings uppmuntrande gjorde inte saken bättre.I ett svagt tillstånd verkade det hela som en bra idé.  Nu i efterhand vet jag att jag inte tänker slätraka mig hädanefter. Inte för att det kanske är supersnyggt med stubb eller skägg men snarare för att jag är en styggelse utan. Ni som tvivlar på min skönhet med stubb eller skägg skulle se hur fruktansvärt det är utan. Jag verkar inte ha några drag som gör saken bättre över huvud taget, såvida jag inte har någon form av ram till mitt bleka ansikte. Det är ju rentav dumt att i alla fall inte försöka försköna sitt anlete, eller åtminstone inte göra det värre. Ansiktsbehåringsångest. 

Igår skulle det nya året firas in. Jag har som sagt lite svårt för alla de där tillställningarna men bjöd likväl in mig själv till en liten tillställning arrangerad och planerad av Båten, Julkuken och Perlaus (med reservation för bristande stavning). Jarlen lyckades smita iväg från sin sjuka syster och anslöt även han till sällskapet. Då jag med så kort framförhållande gjorde en reservation för mig själv, passade jag på att äta litet innan jag for. Likväl blev jag bjuden en smakbit vilken jag för syns och trevnads skull inte tackade nej till. Innan maten hade vi diskuterat många världsliga ting såsom leopard och T34, andra världskriget och brittisk humor. Vi for efter dinerande vidare från Julkukens residens till Båtens kusin. I ett ungt sällskap kände jag mig plötsligt gammal. Jag kunde plötsligt föreställa mig hur det borde kännas att vara förälder på stan. När så klockan närmade sig tolvslaget avlägsnade sig alla för att skåda fyrverkerier och skåla i champagne. I virrvarret som uppstod blevo endast Jarlen, jag och Båtens kusin kvar. Efter en stunds vilset letande efter övriga sällskapet skålade vi till slut endast i varandras sällskap. Inget undertecknad blev särdeles besviken över, som sagt mina förväntningar på nyår och dylika företeelser är inte så höga varför även det minsta duger gott. 

Idag har jag i sällskap med min mor och far traditionsenligt beskådat nyårskonserten från Wien. Jag kan tänka mig att bevista nyårskonserten vid något tillfälle i framtiden. Det är en ganska bra start på det nya året, att ha ont i huvudet på grund av lite för mycket god champagne i slutet av förra och alldeles i början av det nya året. 

Snart ska hemtentan läggas ut på kurswebben, värdelöst må jag säga. T3 kan vara bland det tråkigaste vi gjort hittills. Vissa saker har varit intressanta, det mesta har varit motsatsen. Hoppas våren blir bättre. Hoppas jag gör bättre ifrån mig. Hoppas.

Jag har kollat några avsnitt av Vänner idag, ett innehöll en massa tillbakablickar och jag undrar stilla om Rachel enligt manus var tvungen att vara utan bh. 


/ d.ä.

Happy New Year

Vi önskar våra kära läsare ett gott nytt år och må lyckan stå er bi i framtiden. CHAMPAGNE!

/ d.ä. och d.y.

Fredmans epistel N:o 9

Det närmar sig nu. Snart begynner ännu ett nytt år. Ännu ett år äldre. För första gången blev det extremt tydligt att även jag måste blivit äldre då jag mötte en liten gosse på systembolaget idag. Den lille gossen är lillebror till en av mina forna klasskamrater från låg- och mellanstadiet. Märkligt må jag säga. "Får du handla här?" frågade jag. "Eh, ja" svarade gossen, "hur gick det till?" frågade jag. Låt er inte luras, jag är inte helt bakom flötet. Tvärtom. Jag förstod så klart att den lille gossen hunnit fylla 20 år. Men hur tiden kunde gå så fort är mig likväl ett mysterium. Jag gjorde, i mitt tycke, bra men kanske något kostsamma investeringar inför morgondagen. Lite Kilkenny, en "Långe Jan" samt en liten flaska Moêt & Chandon. Viktigt att skjuta kork i morgon. Då jag inte har någon duglig sabel avstår jag att sabrera även i år. 

Hoppas det blir någon form av nyårsfirande för min del i morgon. Nu har jag ju ändå gjort ovan nämnda investeringar och då känns det som ett debacle om det hela går om intet. Personligen har jag svårt för sådana högtider som nyårsafton, Valborg och midsommarafton. De riskerar alla att bli ett gigantiskt antiklimax. Såsom jag resonerar löper man mindre risk för antiklimax om man inte förväntar sig något. Om man sedan inte ens deltar i något blir risken än mindre. Får se vad morgondagen har i antågande helt enkelt. Gutår!

Hej! mina Flickor lyfta på kjolen,
Dansa och skratta, hör Basfiolen;
Ge Fader Berg Confonjum
Och Hoglands med gröna blan.
Hör Fader Berg, säg du hvad hon heter,
Hon där vid skänken vindögd och feter?
Gumman på Thermopoljum,
Hon är det, ja ta mig Fan.
-  -  -  Trumpen och blinder,
-  -  -  Gumpen är trinder,
-  -  -  -  -  -  -  -  -
Hals-fräs min gumma; brumma Dulcjan.
Käraste Bröder här är behag,
Här är Musik och Flickor hvar dag,
Här är Bacchus buden,
Här är Kärleks Guden,
Här är all ting, här är jag.

- utdrag ur Fredmans epistel N:o 9 av Carl-Michael Bellman

/ d.ä.




Det är inte lätt att va' ödmjuk

Jag såg ett avsnitt av "Beauty and the geek" häromdagen. 8 nördar paras ihop med 8 "dumma skönheter", som det stod i programinfon. Jag noterade att alla nördarna hade bakgrund i naturämnen. Huruvida det rör sig om ett rent sammanträffande eller om det faktiskt är så att fysikerna, mattematikerna och så vidare, helt enkelt är mindre begåvade vad gäller annat än sitt område. Hos vissa av dem kunde en lätt autistisk sida skymtas. 

Det verkar gå rätt bra för de svenska fjunisarna i Juniorhockey-VM. Det är mycket roligare att se på JVM än till exempel Euro Hockey League med alla sina plojturneringar som inte gäller något. Utöver att JVM faktiskt är på allvar spelas där även en mycket snabbare och mer underhållande hockey. 

Semesterbilder. Det är något speciellt med semesterbilder. Det speciella ligger inte i vad de föreställer utan att mängder av kort knäpps trots att ingen av resenärerna porträtteras. Istället verkar det som att alla semesterfotografer tror att de sett något nytt. Skrämmande, för semesterfotografen kanske, nog har det påfallande ofta tagits hundratals bilder av samma objekt. Varför ska man till exempel ta kort på, ja, säg Långe Jan? Många är de turister som mest varit i vägen, både bildligt och bokstavligt, som stått med kameran i högsta hugg och tagit random-kort på Ölands allvar. Konstnärligt!

Idag åkte mor och jag till Kalmar och hoppades på en bra rea. Tji fick vi. Morsan köpte lite julgrejer till nästa jul. 50% billigare för att man måste ställa det i förrådet i nästan ett år. Bra. Däremot var allting annat, motsatsen till bra. Jag vet inte om det är jag som blivit kräsen eller vad det rör sig om. Kanske är det bara så att allt blivit lite sämre? Vid en tur på stan ser man dessutom, inte utan att man blir lite illa till mods, exempel på hur ungdomarna klär sig. Det är som någon sorts uniform. Inte en snygg uniform utan en mer ungdomlig dumhets-uniform. Säckiga jeans av modell "målarfärg på bakfickorna" nedstoppade i ett par allt annat än snygga tubsockor. Vidare en munktröja eller dylikt med stor blaffa på bröstet. Några sneakers av tvivelaktig modell, och som krona på verket en frisyr med mer vax än hår. Lite manga-liknande. Lite seriefigur. Lite knasigt. Mycket osnyggt. Nu kanske någon frågar sig vad jag har för rätt att döma. För att besvara frågan kort, jag har den bästa rätten.

/ d.ä.



Snow

Julen är över. Tentaångesten börjar därför göra sig påmind. Detta hindrar mig dock inte från att åka til Åre över nyår. Förmodligen får miljörättsboken följa med. Det ska bli kul att få åka lite skidor. Julhelgen har varit mycket trevlig och extremt onyttig. Det enorma julmustdrickandet har lett till att jag fått något sorts beroende. Vet inte hur jag ska klara mig resten av året. Ica Berghem bruka förvisso ha ett lager över en bra bit in på året så kanske överlever jag till påsk då påskmusten kommer. 

Hemvändarfest igår! Det blev ingen utgång. Inget förköp och ingen lust att köa halva kvällen. Temat för kvällen var film & serier. Maskerad alltså. Undertecknad valde att klä ut sig till Alexander de Large från Clockwork Orange. Andra karaktärer man kunde finna bland folket var exempelvis "trädet från Pulp Fiction" och Emil i Lönneberga.

Dags att tänka över packningen en sista gång! Ses nästa år!

/ d.y.

Santa Claus is Coming to Town

Dan före dopparedan. Visst säger man så? Att säga "dagen före dopparedagen" känns inte riktigt rätt. Nåja, idag har jag som vanligt inte gjort någonting alls. Jag såg "Sweeny Todd" ute på altanen, eller uterummet, ja, en inglasad altan. Via mms från både Onana och d.y. vet jag att snön lagt sig över Umeå och gjort sitt för julstämningen. Här hemma kommer julstämningen av helt andra saker. Snön har lyst med sin frånvaro de senaste jularna. 

Nu önskar jag eder alla en frejdefull jul! Mmm, julemacka och must!

/ d.ä.

Communication Breakdown

Idag när jag vaknade gjorde jag det med huvudvärk. Kanske migrän, ett snabbt depåstopp vid matbordet och sen tillbaka till sängen för ett par timmars rekreation. När jag så vaknade till igen, försökte jag starta min dator. Jag uppdaterade den igår innan jag somnade och valde därefter alternativet "stäng av" istället för "omstart". Jag skulle ju ändå starta den morgonen efter tänkte jag. Så blev det inte. Efter fem minuter orkade jag inte vänta längre, varför jag tvångsavslutade (aldrig roligt) startade om den. Inget resultat, den fastnade i samma läge igen. Hurra! tänkte jag stilla. Typiskt att vi ska ha hemtenta och grejer och den enda dator jag har tillgång är en gammal tingest som min far fortfarande tror är ny. Sanningen är att den senast genomgick en make-over när jag gick på gymnasiet. Det är alltså... den är alltså... den är inte ny. Därtill bör nämnas att den inte var ny då heller, samma moderkort och bla bla bla sedan många många år. Trots detta är den alltså ny i min faders ögon. Märkligt det där. 
Hursom, när jag sedan upptäckt att start-skivorna och instruktionsbok till datorn låg kvarglömda i hyllan här hemma började haxxandet. Till slut fick jag så igång den, efter en ominstallation har jag nu även gjort de uppdateringar som en gång orsakade dagens vånda. 

Idag har vi klätt julgranen. Ett företag som krävde deltagande av morfar, far och mor, syster och svåger samt deras tvenne lintottar till söner. Fullt pådrag med andra ord. I år har vi återigen fått en gran av ett par bekanta. Som sig bör är har den klent med grenar. De grenar den har verkar haft en svår tid i skogen. Granen i sig påminner mer om en pinne med kvistar på. I alla fall har den klätts med så mycket glitter som vi fann. Glitter är återvinningsprodukter som plockas ner och sätts upp år efter år. Slutligen är det mer snöre än glitter på själva "glittret" Dessutom har vi lite flaggor, även dessa på snöre. Just i år har vi inte så mycket flaggor, kanske beror det på att de vi haft tidigare till syvende och sist endast blev snören. Trots sina defekter och tillkortakommanden är granen ändå fin på något vis. Kära mor har dock inte brustit ut i de sedvanliga "det är nog den finaste granen vi haft". 

Nu efter en (eller ett par) vörtbrödsmacka med julskinka ackompanjerat av några glas must, infinner sig ett lugn. Tända ljus, julgran, fula julprydnader som vi syskon gjort i ung ålder. Allt hör till. Det är juletid.

/ d.ä.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0