Den salta svetten sved i ögonen. Han var långt ifrån van vid fysisk aktivitet numera. Senast det begav sig var vid five-a-side-planen på Ålidhem. Efter det var allt som kunde liknas vid träning obefintlig. Dagen till ära blev det premiär för löpning. Första gången för året utan att jaga boll. Vanligtvis tillhörde det inte hans favoritträning. Springa utan något direkt mål. Springa utan tävling. Springa utan konkurrens. Inte roligt. Väl hemma kändes det bra ändå. Han kände sig nyttig. Första gången på länge även för den känslan. Han hade hört rykten om något de kallade "midsommarafton". Inte riktigt säker på vad det betydde. Han trodde det hade med dalarna, fallossymboler och sprit. Inte hans tekopp. Sånär som på vissa former av sprit. Förhoppningsvis skulle kvällen bjuda på fantastisk fotboll. Ackompanjerat av världens kanske pampigaste nationalsång. Den ryska hymnen. Den hette tidigare Hymn till Sovjet. Blev först utbytt mot en nationalsång utan text, sedan fick den ny text. Personligen föredrog han den gamla texten. Inte för att han kunde den. Inte för att han gillade budskapet. Mest för att den verkade passa bättre in. Kanske hade det med Röda arméns kör att göra? Pampig var den i alla fall.