Hoppade på tunnelbanan till Lindellhallen och träffade Moderaten, vi skulle ju plugga ihop. Det är det jag gör när jag inte är superhemlig agent. Tyvärr blir studierna lidande av mina superspännande agentjobb. Knappt hann vi slå upp böckerna innan två svarta stadsjeepar (hann inte se riktigt men de påminde mycket om Dodge Durango), med de sedvanligt tonade rutorna, sprängde fram mot Lindellhallen. Ett bekant ljud närmade sig dessutom. Över Universum steg en svart helikopter med en Dillon M134D, ni kanske inte känner till det men när en sådan öppnar eld mot en försöker man se till att inte vara i vägen. Förvisso vill man väl aldrig vara i vägen för någon form av vapen men likväl, just en M134D är något utöver det vanliga. Således tog jag moderaten i handen och rusade via landgången mot samhällsvetarhuset. Strax öppnade helikoptern eld och pepprade sönder den sidan av Lindellhallen fullständigt. Jeeparna krossade dörrarna under oss och golvet skakade rejält. Lustigt nog bar Moderaten likt de kvinnor man ser i actionfilmer högklackat. Ännu konstigare är att hon dessutom betedde sig lika klumpigt som de gör. Självklart gick en klack av i tumultet, således var jag tvungen att ta henne i famnen och springa nerför trapporna mot källaren.

Snabbt förbi JF-rummet men socionomerna hade hällt ut en hel del olja utanför sin dörr. Tydligen var de i maskopi med de maskerade typerna. Som tur är hade jag mina Martens vilka är oljeresistenta, med raska steg sprintade jag vidare. Fortfarande med Moderaten i famnen, märkligt att film är precis som verkligheten. Trots att en klack gått av och skorna rent allmänt måste vara otympliga att springa i tar de aldrig av sig dem. Nåja, vidare mot lärarhuset och lönngången till dammen. Där väntade RibCat, vanligtvis tar de fyra besättningsmän men jag är ju agent så då hade de ändå varit lite överflödiga. Moderaten fick kasta loss förtöjningen och en halv tank senare var vi på andra sidan dammen. Lämpligt nog hade jag parkerat min Koenigsegg CCXR bara några meter därifrån. Gentleman som jag är öppnade jag så klart dörren åt Moderaten, vi skulle ju faktiskt tentaplugga, innan jag satte mig bakom ratten, vred om nyckeln och körde iväg mot arbetsrätt och associationsrätt.

En vanlig sömnig dag i en juriststudents liv med andra ord... 

/ d.ä.