She's So Hot - Boom

Så är då nollning och plugg(?) igång. Juristprogrammet i Umeå verkar ha fått en bra årgång återigen. Måndagen bjöd på lekar på Mariehemsängarna. Mycket festligt, gratis korv som JF stod för, märkliga lekar, vissa märkligare än andra. Onanas juck-lek verkade som hämtad från vardagsproblem på ett ålderdomshem eller liknande. Tvenne tennisbollar i ett par strumpbyxor som allt samman skulle symbolisera en annan form av bollar. Efter lekarna och skönsång av nollorna öppnades dörrarna till mitt residens. Till en början var d.y. och något besvikna över uppslutningen men så småningom dök det upp en diger skara faddrar och nollor. Det hela blev sedermera en riktigt trevlig tillställning. Något som inte var fullt lika trevligt var att jag skulle varit på studiebesök morgonen efter. Vem tycker att 10.00 är en bra tid att ha studiebesök på när det är nollningsveckor? Strax efter 14.00 måste passa bättre? Nåja, glädjen när sms:et som bekräftade att det var inställt nådde mig går inte att beskriva. Dagen var räddad. Eller nästan i alla fall. Det återstod lite grovstädning och även faddermiddag. Min vana trogen erbjöd jag återigen mitt residens, nu utan att riktigt tänka efter.

Vi hade planerat att bjuda på pizza sedan en ganska lång tid tillbaka. Alltså, inte gammal pizza men att planerna började smidas för länge sedan. Lite mer avancerat än mången annan traditionell fadder-middag-rätt, mest för att sätta press på nollorna.  En laddning bål reddes till, nollornas spetsades något mer än faddrarnas. Måhända fick även Gynning en något spetsad drink. Pizzorna verkade uppskattade av de flesta utom Falkenberg och undertecknad. Jag kan på intet sätt tala för Falkenberg men jag misstänker att det var Ackwells mediokra blandning av degen som gjorde att resultatet inte föll på läppen. Onana skröt om sina bravader i "Jag har aldrig". Ryan välte datorn. Stefan Liv pratade hockey. 
Så småningom drog hela gänget till Corona och jag vet inte om det var för att det var länge sedan eller om det bara var lite roligare än det varit förut. Kontentan är att det var förvånansvärt underhållande i alla fall. Efter Corona var somliga sugna på efterfest. Det ryktades om en sådan hos B1. För att vara på den säkra sidan ringde jag och frågade.
"Hej! Är det efterfest hos dig?"
"Är d.y. där?"
"Eh, nja, han är en bit bakom."
"Men prata med d.y"
"Vadå? Får jag inte komma annars eller?"
"Nja, men prata med d.y."

Efter det något lätt absurda telefonsamtal hittade jag d.y och därigenom min inträdesbiljett till den så kallade efterfesten. Jag kunde inte hålla tand för tunga och frågade om telefonsamtalet. Varför så selektivt? "Men jag tycker ju om d.y." E Contrario alltså "jag tycker inte om d.ä."

/ d.ä.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0